Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö där teknisk kompetens skallkombineras med patientomvårdnad. Kommunikation spelar en vital roll i interaktionen mellanröntgensjuksköterska och patient, medvetenhet och kunskap om kommunikation är viktiga delar avröntgensjuksköterskans yrkesroll. En stor mängd information måste utbytas med patienten under enradiografisk undersökning för att sörja för god omvårdnad och utvecklandet av en mellanmänskligrelation i det korta mötet. Röntgensjuksköterskan måste balansera sitt mål att skapa en röntgenbildav god diagnostisk kvalité med god patientkommunikation och omvårdnad för att göra patientendelaktig i sin undersökning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att utforska fenomenetkommunikation i relation till den patientomvårdnad som sker på en röntgenavdelning under detkorta mötet mellan vårdtagare och Röntgensjuksköterska.

Inledning: Användning av interventionella radiologin har ökat inom sjukvården därför ställs högre krav på personalen att ha goda kunskaper om strålsäkerheten i avsikten att öka medvetandet om risker för strålskador och metoder för att minska förekomsten av skadorna. Interventionella radiografi är i ständigt utveckling och ersätter kirurgiska behandlingar av många sjukdomar. Syfte: är att belysa vikten av strålskyddsåtgärder för att öka strålsäkerheten vid interventionell radiografi. Metod: En litteraturöversikt som innebär ett utforskande av det valda området genom att undersöka befintlig forskning. Resultatet av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades i helheten och sorterades utifrån arbetets syfte till lämpliga teman.

Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel är bland de vanligaste använda läkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, därför är det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta på symptom för att kunna tillgodose en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkänslighetsreaktioner inträffar, samt vilka patienter som är mest utsatta för kontrastmedelsöverkänslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt inom området radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar på syftet. 15 artiklar analyserades.

Introduktion: Skolios som drabbar barn och ungdomar ger en krökning av ryggraden i sidled. Upprepade undersökningar med joniserad strålning av främst flickor i puberteten innebär risk för bröstcancer. Genom att på olika sätt optimera undersöknings metoderna och använda skydd till patienter kan biverkningarna minskas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa vilka metoder och röntgenparametrar som kan användas för dosreducering i samband med radiologisk skoliosundersökning av barn och ungdomar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt.

Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

Bakgrund: Beskrivning av röntgensjuksköterskans yrkesfunktion består av två delar, omvårdnad och teknik. Gränserna där emellan är inte lika uppenbar, dessa två ämnesområden flyter in varandra. För att beskriva omvårdnaden har Watsons karativa faktorer använts som en omvårdnadsteoretisk stomme. Syftet: Hur ger röntgensjuksköterskan omvårdnad vid röntgenundersökning? Hur patienten upplever omvårdnaden vid röntgenundersökning? Metod: litteratursökning.

Antal anmälda fall av barnmisshandel har ökat i Sverige under de senaste åren. Små barn är särskilt känsliga för skakningar och våld mot huvudet. Huvudtrauma som vållats av barnmisshandel kan vara axonal skada, intrakraniella blödningar, ökat intrakraniellt tryck eller ischemi. De radiologiska modaliteterna datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) har avgörande diagnostisk betydelse vid frågeställning huvudtrauma och misstänkt barnmisshandel. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka akuta skador som kan uppstå i hjärnan vid misstänkt barnmisshandel.

Röntgenstrålning påverkar kroppen negativt, både deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstå. En undersökning på en datortomograf genererar mycket strålning och användningen av datortomografen ökar. Vissa organ är mer strålkänsliga och de bör skyddas när de utsätts för röntgenstrålning. Syftet med litteraturstudien var därför att studera vilka fysiska strålskydd som finns tillgängliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan på patientstråldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av två frågeställningar: hur mycket minskar stråldosen vid användning av fysiska strålskydd och hur påverkar de fysiska strålskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjälp av formade sökord, på två olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och ofta blir patienten diagnostiserad i ett senare stadium. Inom radiologin utförs oftast först en konventionell tvåbilds-lungröntgen och sedan en datortomografiundersökning (DT) för att med säkerhet kunna diagnostisera och mäta tumören. Eftersom patienten kan genomgå många olika röntgenundersökningar i samband med sitt sjukdomsförlopp, har det därför blivit vanligare att använda sig av digital röntgentomosyntes (DTS). DTS innefattar en betydligt mindre stråldos till patienten i jämförelse med datortomografi men är ändå en mer sensitiv undersökningsmetod i jämförelse med konventionell lungröntgen. Syfte: Vårt syfte var att undersöka om DTS är diagnostiskt försvarbart jämfört med en DT-undersökning, DTS möjligheter och begräsningar vid lungcancerdiagnostik.

Undersökning med magnetkamera (MR) spelar en central roll vid diagnostisering av multipel skleros (MS), vid dessa undersökningar används en mängd olika så kallade sekvenser. Sekvenserna är programmerade att kunna framställa olika vävnader på olika sätt. Vårt övergripande syfte med denna studie var att finna evidens för användbara MR-sekvenser vid diagnostisering av MS. Systematiskt evidensbaserad litteraturöversikt var metoden vi valde för att genomföra vår studie. Resultatet är att det finns ingen unik sekvens som kan användas för att diagnostisera MS med MR-kameran, det är däremot en kombination av flertalet olika sekvenser som är lösningen till att kunna framhäva tecken på MS-sjukdom i hjärna och ryggmärg.

Inledning: En datortomografiundersökning ger en god diagnostisk förutsättning ochanvänds allt oftare framför konventionell röntgen. Det går fort och det blir fina, detaljrika bilder från undersökningen, dock är stråldosen till patienten betydligt högre än vid konventionell röntgen. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur stråldosen till patienten kan minskas vid en DT-undersökning. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades för att besvara syftet. Litteraturstudie ger en överblick om forskningsläget inom ett avgränsat område, stråldosreducering inom radiografi.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Röntgensjuksköterskans kompetensområde radiografi är under kontinuerlig utveckling där röntgensjuksköterskan har en viktig roll i att försöka möta patientens behov samtidigt som ansvaret ligger i att få en bild av tillräckligt kvalité med minimerad stråldos. Joniserad strålning medför en risk för stokastiska effekter vilket är ett argument för att optimera stråldos vid röntgenundersökningar. Olika projektioner påverkar hur strålningen fördelas i kroppen och vilka organ som erhåller en högre stråldos. Därför är det lämpligt att studera vilka projektioner som minimerar stråldos vid konventionella röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om hur absorberad samt effektiv dos kan variera beroende på hur projektionsvinkeln är under konventionella röntgenundersökningar.